Id Ul Zuha - Matlagning

Idag firar muslimerna Id Ul Zuha och jag (Marcus) är ledig från jobbet. Barnen är i skolan iklädda pyjamas och jag är hemma och lagar mat med vår maid, Sughundi. Idag fick jag lära mig hur man lagar Biryani och Chilli Chicken.

Till Biryanin behövs följande:
1 st 7.5l tryckkokare.
5dl basmatiris
7.5 dl vatten
300g kyckling, benfri, typ kycklingbröst
1 msk Biryana Masala (kryddblandning, chilibaserad)
2 msk Curd (Yoghurt)
salt
Gurkmeja (tumeric)
1 msk Ginger + Garlic paste (mald blandning av ingefära och vitlök)
½ lime (pressad)
2-3 rödlök
3 tomater
1 knippe färsk koriander
1 knippe färska mintblad

Kryddor
ca. 6 lagerblad
2-3 kanelstänger/bark
3-4 kryddnejlikor
1 hel muskotblomma biryaniblomma
1 stjärnanis
3-4 hel kardemumma
½ msk kumminfrö

Börja med att sätta basmatiriset i vatten. Lika mycket vatten som ris.

Blanda kyckling, biryani masala, curd, salt, tumeric, ginger+garlic paste i en skål. Låt stå.





Stek kryddorna i matolja i en tryckkokare, utan lock i detta skede. Börja med kumminfröna och tillsätt sedan resten. Låt steka en kort stund och tillsätt och stek tillsammans med finhackad lök. Tillsätt hackad tomat.

Häll av vattnet från riset, låt stå.

Blanda ner kycklingsmeten i stekpannan och stek den med kryddorna. Tillsätta koriander och mintblad. Tillsätt ris och vatten (7.5dl).

Sätt på locket till tryckkokaren utan att sätta på vikten. Låt koka i ca. 10 minuter. Ta av från plattan, öppna och blanda runt. Sätt på locket igen och sätt på vikten. Låt stå i 20-30 min. Ät och njut.

Biryani äts med Raita vilket är mycket enkelt att tillreda. Till Raita behövs:
300g Curd (Yoghurt)
2 rödlökar, finstrimlade
salt, några korianderblad och några mintblad.


Blanda, låt stå.


Vi lagade även Chilli Chicken. Till detta behövs:

300g kyckling, benfri, typ kycklingbröst

Svartpeppar
Gurkmeja (tumeric)
1 msk Ginger + Garlic paste (mald blandning av ingefära och vitlök)
½ lime (pressad)
2 rödlökar, en finhackad och en grovhackad
1 msk Chilly Chicken 65 powder
1 msk majsmjöl
1 knippe vårlök
2 st grön paprika
1 st ägg
Chillisås
Vinäger
Soya

Tärna kycklingen. Blanda i kryddornamed kycklingen och tillsätt majsmjöl. Tillsätt lime samt knäck ett ägg i blandningen och rör om.

Hacka paprika och 1 lök i grova bitar. Finhacka den andra löken. Skär stora bitar av vårlaksblasten och finhacka resten.

Fritera kycklingen.








Stek den finhackade löken och vårlöken. Tillsätt grovhackade löken och fräs runt ett tag. Tillsätt paprikan och stek vidare. Tillsätt den hackade vårlöksblasten och stek vidare. Tillsätt kyckling och stek alltihop en stund. Smaksätt med vinäger, chillisås och soja efter smak.
Ät och njut:

Diwali 2010 // Trulsa 9 år

Då var det kombinerade 9 års kalaset och Diwalifirandet avklarat. Festen var helt fantastisk och avlöpte väl, med bara en liten fadäs - kocken bröt knäskålen. Vår festfixare, Ramu, dök upp vid 6:00 på morgonen och påbörjade förberedelserna. Hämtade varor och stoppade ner bärsen in klorintunnan.  Dom tre inbjudna kockarna dök upp vid elvatiden och började laga mat.
Allt gick bra fram tills fem minuter innan gästerna anlände då en av kockarna tappar en vatten tunna på ena benet och knäcker knäskålen. Lite småkaos, men vi fick iväg honom till sjukhuset och gästerna fick sin mat.
Fyrverkeriet blev helt otroligt. Pga lite halvdålig kommunikation så blev det väldigt mycket smällare. Våra Indiska vänner var helt i extas och sköt raketer i en timme (!!).
Vid niotiden började de Indiska vännerna dra sig hemåt med varsin godislåda i handen. Några timmar senare så drog sig även de Svenska vännerna hemåt, alla med ett leende på läpparna.

Så för oss alla, ett lyckat kalas.

Lite bilder kommer här:

Inte som hemma...men snart hemma

Indien är inte riktigt som Sverige. Korruptionen är mer "direkt" här jämfört med Sverige. Om man vill vinna ett val så ger man helt enkelt dom fattiga en halv månadslön (Rs. 4000) i handen och ett löfte om att få en TV om man vinner valet.

Polisen är inte heller att lita på. Böter för trafikförseelser betalas kontant utan kvitto till polisen som bötfällt dig i godtycke.
Senaste historien handlar om en vän till vår chaufför Ramu. Denna vän är också chaufför och äger ett antal bilar. En av bilarna användes inte och han hyrde därför ut den till en annan person, chaufför till en familj. Problemen började efter komma efter ett tag då chauffören inte längre betalade hyra för bilen. Efter fyra månader och en skuld på 2 lakh (ca. 30kkr) så fick han nog, hämtade tillbaka bilen och sålde den. Chauffören lovade att betala tillbaka sin skuld inom en vecka och sedan dess har inget hänt. Efter ytterligare månader så polisanmäldes chauffören. Polisen kontaktar chauffören som i sin tur mutar en politiker och skickar in en motanmälan.
För att kunna komma vidare och få polisen att ta tag i detta så måste nu Ramus vän återigen kontakta polisen. Men, polisen lyfter inte ett finger om dom inte får kontanter. I detta fall är priset att skipa rättvisa Rs. 5000 (ca. 800 kr eller en halv månadslön för en chaufför).
Självklar finns inga kontrakt skrivna och det är ord mot ord. Men det tragiska i det hela är hur korrumperat Indien är och hur öppet allt sker.
För att få in sina barn på en skola så kan man köpa sig förtur genom att muta rätt politiker. För att kunna ersätta ett förlorat pass måste man punga upp en slant till tjänstemannen som hanterar ärendet.

Samtidigt, korruptionen är direkt och inte maskerad som hemma. Eller lobbyism som vi kallar det med ett finare ord. Domare som skall döma i ett upphovsrättsmål som är aktiv i frågan genom lobbyförening, hemliga handslag och intresseföreningar, osv.

Ska i alla fall bli skönt att komma hem ett tag, till rena gator och allt. Vi ses snart igen...

Midsommar i Indien och resa till New Delhi

Läser på Facebook och i diverse e-mail att det är midsommardags i Sverige. Nubbar och sill inhandlas och jordgubbstårtor bakas. Alla verkar väldigt glada över detta.

Men precis som i julas så vill inte stämningen riktigt infinna sig trots att barnen, Åsa och personalen gör en midsommarstång av palmblad och dansar små grodorna runt den iklädda Sverigedräkter.

Vi gör i alla fall så gott vi kan och bjuder till fest. Åsa lagar oxfilé och bjuder på vattenmelon/kiwi/jordgubbstårta och kollegan Yngve kommer på fest. Maten är fantastisk och tårtan supergod. Ölen är Indisk och vinet direktinflyget från Grekland.

Alla är ganska nöjda och det blev trots allt lite midsommarstämning i Indien mot alla odds. Till och med vädret stämde: både sol och regn. Precis som det ska vara på midsommarafton.

Förra helgen släpade jag med mig familjen till New Delhi på en av mina otaliga resor dit. Vi tog in på lyxhotellet Leela i Gurgaon som ligger i samma byggnad som det supermoderna Ambience Mall. Torsdagen och Fredagen jobbade jag, Åsa och barnen spenderade mesta delen av tiden med att plaska i poolen, shoppa, gå på bio och leka i lekplatsen inne på affärskomplexet. På lördagen skulle vi turista i New Delhi men tyvärr blev det bara en kort tur till Qutub Minar för sedan blev Trulsa magsjuk och vi fick vända hem.

Det räckte tyvärr inte med att Trulsa åkte på en Delhi belly. Även Lärke blev dålig och fick öroninflammation i Delhi. Servicen på hotellet var fantastisk. Man ringde receptionen och 30 minuter senare hade man en doktor på rummet. När han hade gjort sitt så levererades penicillin och örondroppar till rummet ytterligare en halvtimma senare. Allt som allt gick det på 300 kr.

Trots allt detta så hade vi en bra resa till New Delhi och Gurgaon. Åsa fick shoppa i västerländska butiker, barnen fick leka av sig och Marcus slapp ha lite dåligt samvete under en av hans resor i alla fall.

Vatten

Vatten, det kan tyckas vara något fånigt att blogga om men faktum är att mycket kretsar kring vatten här nere i Indien. Antingen har vi för mycket av det goda i form av nederbörd, som när monsunen slog till höstas eller så har vi för lite av det - som vi hade när vi flyttade in.

Hur som helst så har vi inte tillgång till kommunalt vatten så som man normalt har hemma i Sverige. Neelangarai, som vi bor i, räknas som landsbygd (rural area) och där finns varken vatten, avlopp eller sophämtning. Soporna bränner vi på granntomten, avloppet hamnar i en tvåkammarbrunn och vattnet har vi egen brunn för. Här till höger kan ni se hur pumpen till vattnet ser ut. Denna pump trycker upp vattnet till två jättetankar som vi har på taket. Skulle tro att de rymmer runt 2 kubik.

På vägen upp till tanken så passerar vattnet att system som mjukar upp vattnet då vi har hårt vatten. Detta är ett filter som vi måste skölja med salt var tredje vecka för att det ska fungera. Utöver detta filter, som ni kan se till vänster, så finns även trycksystemet på bilden. Detta för att vi ska ha ett konstant vattentryck i huset.

Efter detta system så är vattnet användbart till dusch, bad och tvätt men för att kunna dricka vattnet så behöver det renas ytterligare. Till vår hjälp har vi en vattenrenare. Det finns olika typer av vattenrenare. Partikelfilter och UV renare. Vår vattenrenare är en partikelfilterrenare och vattnet som kommer ut är helt ok. På bilden till höger kan ni se hur vi fyller en 25 litersdunk med renat vatten.

Denna dunk lyfter vi sedan upp på vår vatten värme-/kyl-maskin. I början litade vi inte riktigt på det renade vattnet och köpte 25 litersdunkar från Kinley. Dessa dunkar kostar hemlevererade ca. 8:50 kr per styck (50 Rp.). Man ringer bara till dom så kommer dom, förhoppningsvis, och leverera vatten samma dag. Inga garantier dock, det kan lika gärna dröja några dagar till.

Efter att dunken är monterad är det bara att börja dricka, och det gör vi. Det går åt ca. 75 liter om dagen i hushållet, men då är det också en hel del personal som ska dricka. Och speciellt dom som jobbar ute i 38 grader värme behöver en hel del vatten för att inte torka ur. Till höger kan ni se vattendunken monterad på värme-/kyl-maskinen som står i köket precis bredvid köksdatorn.
Som ni kan se finns det en hel del att skriva om vatten i Indien. Och då har jag inte ens börjat beskriva alla fel på maskinerna som jag nämnt ovan. Häromdagen så började vattenfiltret läcka så när vi kom ner på morgonen så hade vi hela golvet fullt av vatten; tur att vi har marmorgolv. Eller värme-/kyl-maskinens alla turer. Vi har fått byta kranar och haft reparatören här ett flertal gånger för att fixa den.

Skolavslutning och sommarfest

Nu är det sommarlov och i brist på skolavslutningsfirande på skolan som vi är vana med hemma så ordnade vi en liten fest för dom svenska barnen på den Amerikanska skolan. Marcus hade tagit ledigt och stekte köttbullar och lagade svensk sommarmat till allas stora glädje.
Favoriten var dock den avslutande chokladkakan från Marabou och en påse hallonsnören som delades broderligt. Men, barnen gillade köttbullarna och när dom senare kollade på Bamse där farmor bjuder draken på köttbullar så blev det backning av köttbullar från barnens sida. Nedan finns lite bilder från skolavslutning och fest.

Ramu - Chauffören

Vår absolut viktigaste person i vår närhet i Indien är chauffören Ramu. Ramu är inte bara vår chaufför utan vår allt i allo och utan honom hade tillvaron i Indien varit mycket värre. Vad vi än vill ha fixat så reder han (oftast) ut det åt oss.
Det är Ramu som har fixat de flesta i vår personal. Poolskötaren Kumar ordnade han via en kompis till honom. Kumar jobbade hos dennes kompis arbetsgivare, vilken också är Marcus chef.
Trädgårdsmästaren Settu, som nyligen gick bort, var en barndomskamrat till Ramu. Han var även delaktig i att vi fick tag i vår maid Sugundi.

Ramu har ett väldigt speciellt förhållande till sin bil som han tar mycket väl hand om. Bilen är en fyra år gammal Toyota Innova som gått runt 8000 mil men ser mer eller mindre ny ut. Ramu tvättar denna bil varje dag och September så skulle det vara extra fint då redskapen skulle hedras, Ayudha Puja.

Ramu har jobbat hos sin bror större delen av sitt liv. Detta har inte varit lätt och för oss så känns det nästan som slavliknande förhållanden. Han skulle vara tillgänglig 24/7 365 dagar om året och fick knappt betalt. När han väl i 40 års ålder lyckades 'bryta sig fri' från sin brors makt så vändes hela familjen från honom. Han säger sig i alla fall vara lyckligare än någonsin nu när han jobbar för oss. Han får tid att träffa sin fru och två barn, Hari och Manu, dagligen vilket inte var fallet tidigare.